Under veckan målade jag och ett gäng barn/ungdomar en gångtunnel i Västerås då tunneln pekats ut som en otrygg plats av de som passerar där på väg till skolan.
Förhoppningen med projektet var att genom enklare dekormålning ändra på upplevd känsla. Baserat på glada tillrop från förbipasserade kan iaf konstateras att addering av färg till deppig yta uppskattades.
Ännu viktigare är nog att man som ung person får vara med och påverka sin utemiljö. Ett offentligt rum som nästan helt och hållet kontrolleras av en fyrkantig vuxenvärld kräver och behöver yngre människors input.
Tunneln målades för övrigt med penslar och ändamålsenlig målarfärg, vilket gjorde att det tog typ 100 år jämfört med om man målat med spray. Tålamodsprövande för en icke-diagnosticerad ADHD-person som jag.
Hatten av dock till Teknik och fastighetsförvaltningen, Kultur-, idrotts-och fritidsförvaltningen, områdessamordnare, barn, ungdomar, föräldrar och alla andra som på ett eller annat sätt bidragit till detta.
